Sidor

It is the duty of every generation to destroy our fathers. What scraps we keep for sentimental reasons will be their legacy.

onsdag 25 januari 2012

Criminal Minds säsong 1

Jag har sett enstaka avsnitt av Criminal Minds innan, men även om man kan följa själva mysteriet utan förkunskaper så förstod jag typ ingenting av de inledande och avslutande vinjetterna. Jag gillar upplägget att ha personlig utveckling för teamet på kanterna av jobbet, det känns logiskt. Även om man tittar på avsnitt för att få se ett mysterium så behöver man få lite av en koppling till personerna när man ser dem om och om igen. Men det får inte bli för mycket av det, så att man tappar det som var intressant - mysteriet.

Att veta något om hur senare avsnitt av Criminal Minds blir gör dock att jag inte riktigt faller för säsong 1. Det är lite mycket fokus på teamledarna jämfört med vad jag sett senare och resten är reducerade till förenklingar. Vilket funkar, eftersom det fortfarande finns mycket idéer för själva mysterierna. Förmodligen kommer serien gå igenom samma livscykel som de flesta andra, där karaktärerna kommer bli viktigare ju färre idéer författarna har kvar. Det finns bara så många pussel att konstruera, men använder man mänskliga pusselbitar så kan man konstruera många många fler berättelser.

Jag irriterar mig lite på trenden att visa nya metoder att göra polisarbete som världens bästa superkrafter. Här är det profilering som aldrig har fel, i Bones är det forensisk antropologi, i Numbers matematik. Nog för att nya tekniker kan ge positiva bieffekter men när de kan hitta en person utan något klassiskt polisarbete känns det alltid som förenklingar som inte TV-mediet behöver. Varför inte visa lite dörrknackning, telefonsvarande för att ta emot tips, ett par team som testar olika platser eller vad det kan röra sig om? Nog för att man vill hålla nere karaktärsgalleriet men när samma personer sitter på kontoret och tänker fram lösningen som sedan sparkar in dörrar för att arrestera skurken så förlorar man chansen att visa kontorsråttorna som svaga på det senare fältet.

Men just att visa en av kontorsråttorna som svag på actionfältet har Criminal Minds gjort i avsnittet där Dr. Reid blir av med sin pistol. Det bådar gott för blandad karaktärisering. Vem som kommer vara action man i gänget är ju också tydligt. Men de två gamla agenterna som funderar på hur jobbet påverkat dem och hur mycket jobbet är deras familj mer än deras riktiga familj känns otroligt mossigt. Det har gjorts så många gånger på ungefär samma sätt att det inte känns intressant längre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar