Sidor

It is the duty of every generation to destroy our fathers. What scraps we keep for sentimental reasons will be their legacy.

onsdag 1 augusti 2012

Idéernas fria marknad

Bland de mest stimulerande personer jag har omkring mig emellanåt är folk som inte alls håller med mig politiskt eller dylikt, men ändå är intelligenta nog att kunna ha en diskussion som berikar bådas världsbild. Inte stärker båda i sin övertygelse, nödvändigtvis, utan belyser saker från andra håll och som kan identifiera vart exakt vi skiljer oss i till exempel värderingar.

Sen finns det folk som bara är övertygade om att de har rätt. Och säger man att de har fel så är man ute efter dem. Skulle man logiskt bevisa att de har fel så upprepar de någon talking point och går vidare i sitt moln. Internet är fulla av dem. Ni vet vilken sorts människa jag menar.

Bland de som brukar bete sig dylikt finns de som hävdar att den fria marknaden är perfekt och ska styra allt, samtidigt som de själva accepterar och utnyttjar hybridformer som skattefinansierad sjukvård eller socialförsäkring. "I've lived on foodstamps and Medicaid, no-one helped me out then." är ett typiskt citat för den sortens person. De försöker också ofta applicera frimarknads- och vinstmaximeringsprinciper på ideell verksamhet, en sorts verksamhet där jag ofta är verksam.

När de pratar om resurser så pratar de om kronor och ören. Ofta bidragskronor. Och glömmer alltid den ideella tid som går åt för att genomföra verksamhet och vem som donerar den tiden. Ganska många saker kan man göra utan pengar, eller med väldigt lite pengar, om man bara har tillräckligt med tid i "kassan". Men det är svårt att få folk att donera sin tid om man inte har en produkt de får för det hela.
För en del räcker det med att den produkten är "det jag vill ska finnas fortsätter finnas". Vi kan kalla dem "nattväktare", eftersom det är de som vakar när alla andra sover så de kan vara säkra (eller i det här fallet jobbar bakom baren när alla andra festar, arrangerar turnering när alla andra spelar, lagar maten när alla andra äter...)
För en del andra så behöver det vara något annat, men även då något abstrakt. Till exempel sammanhållningen i en grupp, att vara med och dela på deltagarnas tack, uppmärksamhet. Vi kan kalla dem "piratbesättningen". De är likvärdiga delar i en grupp som gör något tillsammans, och delar i slutändan på belöningen.
För en sista grupp är det något konkret. Som en inträdesbiljett till en festival, en rejäl tackfest, att få behålla dricksen. De kallar vi "gratispersonalen". De arbetar som om de vore personal men betalas i något som ofta är otroligt mycket billigare än en skälig lön skulle vara.

Man får mycket mer ut av Nattväktare och Piratbesättningar än man får av Gratispersonal. Det har till exempel Peace & Love förstått, de försöker flytta över hela sin funktionärsstyrka till Army-konceptet. Tanken är att de som arbetar då inte ska ha något tid att njuta av festivalen, utan helt gå in för att arrangera för att de vill se den hända, eller ta emot besökarnas tacksamhet. Om detta är plausibelt vill jag inte gå in på, men tanken är intressant.

Det viktigaste är att för att locka Gratispersonal behöver man bra gåvor. För att locka Piratbesättningar och Nattväktare behöver man en bra idé. Den som har den mest lockande idén, den vars syfte inspirerar och motiverar folk att engagera sig mest, kommer få deras donation av tid. Donationen är vad de använder för att köpa din idé, en liten del av den i alla fall. Och den idé som får flest donationer kommer kunna växa sig starkast. Där har vi en fri marknad för idéer. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar