Sidor

It is the duty of every generation to destroy our fathers. What scraps we keep for sentimental reasons will be their legacy.

måndag 20 augusti 2012

Vad jag ser fram emot på bioduken i framtiden

Den här sommaren såg väldigt lovande ut. Vi skulle få slutet på Dark Knight-sagan, en ny Spidelman och en första crossoversuperhjältefilm.

Avengers var F-ING AWESOME.
Spindelmannen gjorde mig besviken, jag trodde vi var i en era då superhjältefilmmanus skrevs av skickliga manusförfattare.
Dark Knight Rises var som väntat inte lika bra som förra, men den innebär att ytterligare en trilogi har uppnått den speciella nivån att ha en mittenfilm som är bäst. Vissa uppföljare slår sina föregångare, men när mittersta av tre är bäst så ger det en härlig rytm.

Nu är seriefrossan över. Men det kommer (kanske) någon gång i framtiden en uppföljare på en trilogi från 80-talet (lite 70-tal kanske, men det är ikoniskt 80-tal vi pratar om här).

Gissat?

Inte?

Ett tips:





Just det.

Fury Road.

Om den filmen inte blir awesome kommer jag bli så besviken att det inte finns ord för att beskriva det. Men fram tills dess tänker jag bara leva av förväntan, för tanken på en ny film om Max Rockatansky gör mig förväntansfull som ett barn den 23e december. Och det är en underbar känsla, hur mycket den vuxna cynikern inom mig än vill sänka förväntningarna och hoppas på en positiv överraskning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar