Sidor

It is the duty of every generation to destroy our fathers. What scraps we keep for sentimental reasons will be their legacy.

onsdag 17 oktober 2012

Något vackert i allt det mörka

Jag är fascinerad av modernistisk konst, särskilt dadaismen. Men det verk som verkligen kan spela mig som ett instrument är Waste Land. T.S. Eliots försök att sätta ord på känslan efter det första världskriget. Det första kriget som verkligen utplånade en generation. Ett krig som drabbade Europa, som kändes i USA och ritade om kartan i kolonierna.

På ett sätt tror jag att vi fortfarande känner effekterna av sådant som första världskriget, Titanic-katastrofen och andra katastrofer som dödade den framtidstro som kom med ångloket och telegrafen. Vi hade en omvänd effekt som ett litet återfall under atomeran, då atomdrivet allt skulle göra framtiden fantastisk. Sen visade det sig att vi fortfarande sitter här med oljedrivna bilar, om än ett informationsnät som inte ens atomeran kunde drömma om.

I alla fall så tycker jag alltid att det är något väldigt vackert med berättelser om desillusioneringen hos folk när de inser att alla deras höga ideal och framtidstro bara slutar med sjukdomar i någon lerig skyttegrav.

Nog om det, lite svammel på kvällskvisten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar