Sidor

It is the duty of every generation to destroy our fathers. What scraps we keep for sentimental reasons will be their legacy.

torsdag 13 juni 2013

Vem är rikast i Westeros?

Jag läste den här posten om Westeros ekonomi och det är ganska intressant, särskilt eftersom jag är en bit in i bok 4 där Iron Bank of Braavos dyker upp. Lannister lovar att betala när de vunnit kriget, men Iron Bank kommer inte ta några chanser på att de kommer vinna kriget.

Det intressanta är hur pengar, mat eller tradition inspirerar lojalitet. Legoknektar har hittills porträtterats dels som wierdon och dels som illojala, vilket jag tycker hör hemma med ett genomgående tema av tradition och lojalitet.

Ned Stark är väldigt traditionell och väldigt lojal, to a fault. Därför är han hjälte i början och därför är det han som dör. För heder och lojalitet har ingen plats i spelet, men det är också det enda som spelet handlar om. Kan man inte behålla sina vasallers lojalitet så kan man inte behålla sin position.

Lannister köper sin lojalitet, de betalar sina skulder och betalar sina soldaters löner. De håller sina löften när de segrat. Men att ställa sig bakom Lannister kräver att man tror att de kommer vinna, om de förlorar så kommer de inte ha råd att betala och de kommer inte kunna hålla sina löften. Tyrells köper folkets kärlek med matvaror, det håller längre.

Men Stark inspirerar en annan lojalitet, som tyvärr Robb inte lyckas förvalta men väl Jon. Davos är så lojal att han vågar säga emot, vilket Stannis uppskattar. Lojalitet baserar sig på traditioner och tronföljd, men kulturen kan vara olika. Dorne vill kröna en prinsessa för det är deras tradition, medan Asha vill kröna sig till drottning för att ändra på järnmännens tradition. Deras val av kung där de ändå vill välja någon som hör till tronföljden är intressant i sammanhanget, de vågar inte gå hela vägen tillbaka men kan ändå åberopa tradition.

Lösa tankar om vad som kan vara ett genomgående tema, håll till godo.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar