Sidor

It is the duty of every generation to destroy our fathers. What scraps we keep for sentimental reasons will be their legacy.

tisdag 10 september 2013

Har vi kanske missat att ställa den första frågan?

Jag fattar ju inte hur folk kan vara så ignoranta och aggressiva när det ska diskuteras spel. Å ena sidan är det de som bara pratar om grafik och stora smällar. Å andra sidan är det de som kämpar med näbbar och klor för att inte tjejer och "vanligt folk" ska spela spel (eller i alla fall för att spelen de spelar ska underkännas).

Men jag funderar på en sak. Kan det vara så att vi helt enkelt inte ställt den första frågan? Den som gör att vi kan sålla bort de som kanske spelar lite spel, men inte hör hemma i debatten om hur spel borde utvecklas eller vad som är fel med den likriktade skit som det görs så mycket av idag?

"Är spel kultur?"

Vissa som spelar små flashspel försöker hitta de intressanta spelmakarna som gör nya saker, techdemos och proof of concept. Andra spelar bara mahjong eller tower defence-dussinspel. Vissa som spelar AAA försöker hitta de som skapar nya spännande narrativa möjligheter eller försöker skapa immersiva upplevelser, andra vill springa runt i bruna miljöer och gömma sig bakom tunnor.
Ser vi skillnaden här? Casual vs cultured. Inte hardcore eller casual. Hardcoregamers och casualspelare med fikapaus på Facebook är samma sak. De konsumerar ett tidsfördriv, någonstans mellan Charlie Sheens sitcom-äventyr och TV-Shop (Candy Crush Saga et al.)
De andra försöker hitta en upplevelse som bara spelmediet ger, något som visar vilken plats spel har i den stora arenan av olika medier. De tror att spel kan transcendera från tidsfördriv till konstform, har en tilltro till spel som bärare och skapare av kultur och en ambition med sitt spelare bortom en ursäkt att äta chips framför TV-apparaten.

Så, innan man ska vara med i debatten om vart kulturmediet spel är på väg så måste man inse att man inte är bättre gamer med mer cred för att man har en mjukissvamp som nyckelring. Man är en bättre gamer med mer rätt att delta i diskussionen för att man faktiskt tror att diskussionen är viktig.

Och med mer rätt menar jag MER ÄN NOLL! Den som inte tror att spel är något annat än en ursäkt att sitta i soffan och titta på blinkande lampor göre sig icke besvär. Låt konsumtionskulturen tysta mun.

SAMMANFATTNING: Jag frågar "Är spel kultur?". Till de som svarar "Nej", men ändå vill vara med och diskutera spel...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar